*


I guess I just lost my friend
I don't know where he went
So I'm gonna smile and pretend like nothing
Even when my heart aches so bad
I never ment to start a fight

I guess I just lost a friend
I never ment to start a figh


Vad hände?

Vad hänt med det vi hade mellan oss?
Även om det bara var vänskap, var det någonting dyrbart
Tappade vi bort det på vägen?

Jag försöker att hitta, men det är meningslöst
En relation, oavsett vilken,  bygger på att två personer sammarbetar.

Man måste vara två om det, vart tog du vägen i det hela?

Jag vet, du vart upptagen med annat
med annan
Jag har ingen rätt att säga åt dig vad du ska göra, men du kan väll iallafall bry dig?

Inte bara le, säga att allt är bra
Påpekar jag bristerna i våran relation säger du förlåt

Men jag undrar, menar du det, eller säger du det bara för att jag ska byta ämne?

Ibland undrar jag till och med vad våran vänskap byggde på
Skratt och leenden kan komma från ytliga konversationer

När slutade vi att bry oss om varandra?
När slutade du se hur jag mår?

Tror du verkligen på alla lögner jag säger?
Tror du på alla de falska leenderna jag ger dig?

Ser du inte smärtan i mina ögon?
Ser du inte de understrukna meningarna som är gömda i våra konversationer?

Oavsett vad, saknar jag det vi hade
Även om det var på ett ytligare plan än vad jag kanske trodde.


En sak som jag känner att jag behöver säga till dig, även om du kanske inte äns komer att läsa det här.

Trots att du är kär, glöm inte bort dina vänner. För händer det någonting är det dom du kommer att vända dig till. Har du inte tagit hand om dom, kanske du bara är ett vilset minne. Vad har du kvar mer än ett krossat hjärta och dig själv?

död ros


Kanske är det så att en vänskap inte håller hur länge som helst, för det är inte första gången mitt hjärta bekymras och mina tankar tyngs ner utav ännu en förlorad vänskap.
Är det mitt fel?
Eller är det helt enkelt så att en vänskap är som en ros.
Underbar som knopp, nyfikenheten är stor. Över en dag kan knooppen ha slagigt ut, vad har vi då om inte en full vänskap? Iallafall till ytan

Men vad händer sen, när blomman dör? Vissnar och faller till backen?

Dör vänskapen med den?

Ett ljus - En människa

Min familj är kristen, likaså jag
Vi har som tradition att ha en stund för familjen och Gud på måndagkvällarna

Idag var inget undantag

Under alla de svårigheter i vårat liv satt vi där tillsammans

Tända ljus stod på bordet, och jag kom på en sak, och det kom liksom så starkt, och jag kunde inte släppa det.

Ett liv är som värmeljuset i skålen

Vinden blåser, eldflamman böjs - de svåra tiderna i livet
Men varje gång som flamman faller, kommer den tillbaka igen, lika skinande som innan, lika stark, lika brinnande

Sånt är våra liv, svårigheter kommer, men vi kan stå fast vid att Gud kommer att hjälpa oss upp igen, och vi kommer att stå lika klara som innan.

Sen så har vi faktiskt en mening med vårat liv med, vi ska lysa upp runt omkring oss, trots motgångar.

Var alltid säker på att Gud står med dig, både i mot- och medgångar, och låt inte vinden få släcka dig, för du ska få lysa

-

Sometime I wonder why I ever thought that way

RSS 2.0